Vi bodde granne med aporna!

Nu har vi lamnat vart senaste oparadis – Koh Jum (eller Koh Pu, som norra delen av on av nagon anledning kallas), mitt emellan Krabi och Koh Lanta. Markligt nog kanske den minst exploaterade on pa var resa, trots sitt lage. En ensam strand med tre resorts, var och en med bara ett fatal bungalows, i varat fall tre stycken. Vi hamnade pa denna ”Peace Paradise Resort” efter tips fran resenarer vi traffat langs vagen, bland annat Jimmy & Jenny som vi larde kanna pa Koh Lanta, och fick ytterligare oforglomliga upplevelser att foga till var nuvarande lista. For den som kanner sig lockad av att bo nara naturen (i alla dess delar – inklusive intressanta skalbaggar, apor, ekorrar och annat) och med minimala krav pa komfort (kalldusch, madrass pa golvet, flakt sa lange elverket var igang, dvs. oftast fram till 23.30) i mysiga ”thaistyle” bungalows for 300 Baht (c:a 60 Kr) per natt ar detta en oemotstandlig vistelse. Det finns inte sa mycket att gora pa on mer an att prata med agarna, plocka snackor pa stranden, lasa i hangmattan, leta apor i traden, bada, sola, snorkla pa de sma koralloarna uteanfor stranden, ata Jai’s goda mat och dricka ol eller frukt-is-shakes. Kort sagt en mycket avkopplande tillvaro, ur barnens perspektiv dessutom kryddad med Pepsi (3 manader gammal kattunge, mycket busig), fem nyfodda kattungar som foddes natten vi kom till on och deras mamma, 4-i-rad, kloss-spel, Domino och Kalaha samt en oandlig mangd motspelare i form av agarna, deras anstallda och diverse gaster som vagade sig ner till resturangen :-)

Med viss sorg lamnade vi Koh Jum efter 5 underbara dagar och kan varmt rekommendera framtida resenarer att gora ett stopp har!
Vi ar nu framme vid var sista anhalt (om vi bortser fran Bangkok pa pa hemvagen) – Railay West, mellan Krabi och Ao Nang. Railay har mycket av det paradisiska Thailand – vita strander, palmer, hissnande bergsmassiv… men ar ocksa en sedan lange exploaterad del av ovarlden sa har syns ocksa baksidorna med massturismen – hoga priser, dalig service, standardiserade turer. Vi valde framfor allt att komma hit eftersom vi varit har for nasta 10 ar sedan och da tyckte att platsen hade nagot speciellt over sig, och for att detta ar Thailands klattrings-Mecka. Pa en yta mindre an Sundbybergs centrum ryms minst 6 olika ”climbing shops” och utbudet av berg att bestiga ar stort.
Dagens utflykt till Railay East tillsammans med en guide fran en av klattershopparna var en oforglomlig upplevelse, kanske speciellt for barnen som nu for forsta gangen provat klattring ”pa riktigt” och som for varje ny ansats tog sig hogre och hogre langs den forsta leden var guide valt ut. Bilderna ar inte riktigt klara an, men kommer forhoppningsvis har pa bloggen sa smaningom.
Vi har nu en heldag kvar i var thailandska ovarld, sedan bar det av tillbaka till Bangkok, via Krabi. Kanske blir det ett inlagg fran hotellet for att dokumentera intensivshoppingen, kanske far ni beskada bilderna hemma i Balsta. I vilket fall som helst vill vi sammanfatta var turne med: battre an vi nagonsin kunnat tro! Landet, barnen, maten, badandet, resorna, myggorna, varmen – allt har funkat over forvantan och for er som funderar pa att gora nagon liknande resa: gor det, ni kommer inte att angra er och barnen kommer att fa minnen for livet!

Vi hors – pa bloggen eller i verkliga livet!

Long time no blog

Nu var det lange sen vi hordes, mest beroende pa att barnen borjar fa sa sena vanor att vi far svart att komma ifran pa kvallen efter att de somnat men kanske ocksa for att vi sjalva blivit markligt kvallstrotta – det kanske har nagot med morgonjoggarna att gora. Vi har i alla fall spenderat lite over en vecka pa Koh Lanta, och ar inne pa var tredje (och troligen sista) bungalow innan vi beger oss vidare till nasta o.

Vart forsta hem var Lanta Palace vid Klong Nin dar barnen snart adopterade ny personal – Mai och Lek – och dar vi stannade fyra dagar. Vi utforskade de narmaste omgivningarna vid Klong Nin, badade i poolen och havet, fick se en uppvisningsmatch i Thaiboxning (till barnens fortjusning) och aven smaflickor som utforde Thailandska danser.

Efter nagra dagar tyckte vi att chartertillvaron var tillracklig sa vi flyttade oss en halv strand norrut, till Relax Bay, en franskagd resort med lite mer isolerat lage, sma mysiga bungalows och en strandbar med perfekt lage for att studera solnedgangen. Det var en trevlig vistelse, och vi passade bland annat pa att gora en elefanttur i den sodra, mer djungelbevaxta delen av on som avslutades med en vandring langs en liten strom upp till ett vattenfall som sannolikt ar mer imponerande under vatare sasonger. Vi passade ocksa pa att titta in i en av ons manga grottor och narstudera fladdermossen som bodde i dess tak.

Men – smakar det sa kostar det, sa vi bestamde oss efter ett par dagar att hitta en ny tillflyktsort, denna gang vid Klong Pra-Ae/Long Beach och med det fyndiga namnet Long Beach Resort. Fran denna utgangspunkt har vi gjort ett flertal utflykter till ons tva byar, Saladan och ”Koh Lanta Old Town” och shoppat gummisandaler, bikinis, badbrallor och allskons prylar. Nu har vi tva dagar kvar har pa on och dagarna har fallit in i ett mer naturligt monster – stranden pa formiddagen, med bad, slott och vagor och stan eller poolen pa eftermiddagen.

Men snart lamnar vi svenskon Koh Lanta och styr kosan mot Koh Jum, en liten o dar befolkningen mest lever av fiske och gummiplantager och inte primart av turister. Vi tror att vi lyckats boka en bungalow hos ett thailandskt par som endast har tre bungalows och som driver dem mer som en del av familjen, men sprakforbistringen ar alltid en riskfaktor sa vi far val se var vi hamnar. Nasta rapport blir sannolikt fran Railey dit vi kommer den 13/3, men hall ut – vi ses ju snart!

Relax vid poolen

Vi har nu kommit till Koh Muk och bor pa en ganska stor resort – Charlie’s Beach Bungalows – med viss charter-kansla, nagot som har sina for- och nackdelar; pizza och hamburgare kan vara ganska gott efter tva veckor med enbart Thaimat… Emmy och Erik ar dessutom valdigt fortjusta i poolen och simmar och dyker obehindrat (forutom att Erik har svart att dyka med armpuffarna vi tvingar honom att ha pa :-) De fick dessutom prova att dyka lite ”pa riktigt” nar resortens dykbutik hade ”prova-pa” for barn i poolen och tyckte det var toppen.

Vi har varit pa en spannande utflykt till ons stora attraktion – Emerald Cave, dar man far simma 80 meter in i en mork tunnel i bergvaggen for att sedan komma ut i en skyddad lagun dar sjorovarna fordom brukade grava ned sitt byte. Efter detta fortsatte vi till den lilla on Koh Krokadan dar vi snorklade pa nagra mycket vackra och hogst levande korallrev. Tyvarr tycker barnen att saltvattnet (och stickande plankton) inte ar lika skont som poolens bla vatten, men de tycker anda att det ar kul att se fiskarna och andra strandaktiviteter som eremitkraftkapplopning och sandslottsbyggnad med vackra snackor.

Mornarnas joggingturer har visat sig vara ett utmarkt satt att komma lite narmare det ”vanliga” Thailand. Varannan morgon gar vi upp med tuppen (bokstavligen) klockan 06.00 och tar en tur runt den lokala byn etc. Thailandare verkar i allmanhet vara lite morgontrotta sa vi far ofta folja deras morgonbestyr pa nara hall nar vi springer forbi.
Emmy har nu till slut tappat sina bada framtander efter att de hangt snett sa lange – hon ser tokrolig ut och vi kanner knappt igen henne, men hon ar jattesot!
Imorgon tar vi farjan till Koh Lanta, dar sannolikt mobiltackningen ar battre och internetpriserna lagre. Vi hors!

Vi har hittat Nemo!

Vi lamnade vart kara Koh Sukhorn under en hel del tarar – fran Emmy och hennes nya extramamma i koket. Trots sprakbarriar hade de kommit varandra mycket nara och tog ett omt farval pa stranden nar vi satte av mot Koh Lao Liang, var nasta aventyrso. Lao Liang ar en i sig ommtumlande upplevelse eftersom den bestar av en 80-90 meter hog klippa som stracker sig rakt upp ur havet med lodrata vagger och i var inre bukt tillrackligt mycket sand och koraller samlats for att ge plats for en mindre resort – av talt, eftersom hela omradet ar klassat som naturskyddsomrade. Aktiviteter pa platsen inbegriper snorkling pa det grunda korallrevet dar vi till barnens fortjusning hittade flertalet ”Nemo” ivrigt vaktande sina anemoner, klattring i det fantastiska bergsmassivet, dykning i tva koralltradgardar och kajakpaddling. Vi hann inte med dykningen, men ovrigt testades av oss och barnen (aven om de inte fick klattra sa mycket).
Taltet stod emot ett par rejala nattliga monsunregn, men vi klarade oss torra och hade tva fina dagar pa on. Igar forsatte vi sedan var fard mot Koh Muk via Hat Yao, dar vi bytte var speedboat (40 knop, minst!) mot en lugnare longtail efter lite diskussioner med hamnarbetare, askadare, deras fruar, barn och andra som bill hjalpa till. Mats mage har smakranglat lite till och fran men hittills ar alla over forvantan friska och det har inte hindrat oss fran att hugga in pa nya thailandska specialiteter varje dag. Mer om Koh Muk kommer i fortlopande rapporteringar, eftersom vi kommer att stanna har ytterligare 5 dagar.

Forsatt garna beratta om hur ni har det hemmavid, vi blir alltid lika glada for era halsningar pa bloggen!

Fodelsedag, och vi borjar kanna oss som hemma

Nu har gardagens fodelsedag borjat lagga sig, Emmy borjade morgonen med presenter i myggnatet och firade med tarta (som faktiskt var ovanligt god!) och som til slut delades med hennes och Eriks nya vanner – kokspersonalen och tjejerna i restaurangen. Emellanat ser vi knappt till dem eftersom de funnit ett ”home away from home” ute i koket, dar de leker med husets katter, far nya frisyrer varje dag och blir allmant ompysslade. Idag ville kokerskan ta med sitt nya ”lanebarn” till byn for inkop av dagens fornodenheter. Emmy hoppade glatt – efter att ha fragat om lov – upp bakpa mopeden och kom sa smaningom hem med 20 krabbor, blomkal, sapbubblor och varsin nyckelring till henne och Erik. Sedan tog hon siesta tillsammans med resten av personalen :-)
Mats och Gunilla har avnjutit sina forsta thaimassager pa en plattform under palmblad intill vattnet med utsikt over oarna, flaktad av andamaniska havets vindar. Helt underbart – imorgon blir det repris!
For den som funderar over en plats att aka till dar hon kan bara finnas, traffa glada trevliga thais och turister lite utanfor turiststraken, bo bra, ata gott och uppleva Thailand fran dess basta sida – ak hit!

Vattenbufflar, snorkling och kall Chang


Nuuu, har vi hittat tempot. Efter 3 dagar pa Koh Sukorn kanns det som livet antagit mer manskliga proportioner.
Morgonjogg (en gang var, hittills…), frukost – ofta med pannkaka for barnen, scrambled for oss och farsk underbar ananas och vattenmelon for alla! Sen tillbaks till bungisen for en smorjning infor dagens harda jobb i strandkanten. Lite mer frukt eller kanske lite fried rice till lunch, sedan en vanda i kajaken, lite mer bad,
dusch & relax pa verandan med en kall Chang innan middag – igar nyfiskad hummer som var”resort manager” kom forbi med pa morgonen och fragade om nagon var intresserad. Runt 100 SEK/Kg. Tillagad :-)
Igar lanade vi var vards ”tuktuk” och korde en runda runt on for att titta pa en otroligt vacker thailandsk o med genuin kansla – fiskebyar, melonoding, gummitrad, vattenbufflar och massor av Thai som vill gosa med barnen sa ofta de kan. Vi stannade till och bunkrade i en av de lokala butikerna som liksom alla andra haromkring hade taket fullt med nyskordade gummi-”mattor”.
Dagens utflykt gick till Koh Lao Liang, tva systeroar med dramatiska klippor, kritvit sand och grunda snorklingsvanliga koraller med massor av ”Nemo”-fiskar. Erik, som blivit halvt en fisk sjalv, grat och ville adoptera dem alla i sin cyklop. Mer om den on kommer, eftersom vi kommer att aka dit och talta en natt pa lordag.
Imorgon ar det Emmys fodelsedag, sa nu galler det att borja forbereda for ett thailandsk firande…

Vi hor snart av oss fran vart paradishorn av cyberrymden!

Another day in paradise…

Efter en timmes flygresa till Trang, 45 minuters bilfard i en cool Toyota Supra med plyschkladsel fran c.a 1975 och 20 minuters fard i Long-Tail bat anda fram till stranden framfor var Resort nadde vi vart (forsta) paradis!
Det bestar av c.a 10 bungalows, vajjande palmer, en mysig strandrestaurang, allt i akta ”Thai-style” komplett med otroligt barnkara thais som garna gullar med barnen och vill hjalpa till. Vi kom just ned till middagen och fann Emmy uppvaktad av tva Thai-tjejer som gav henne en vacker haruppsattning, komplett med blomma!
Vi vuxna alskade maten redan fran borjan, Erik har upptackt fried-rice-with-squid (blackfisk) och Emmy har funnit sin favorit-frukost: Thai pancake with choclate. Barnen alskar att bada i det varma vattnet och vi kampar for att halla dem borta fran stranden under de varmaste timmarna da vi i stallet tar siesta med MP3, kortspel och AC-bungalow. Temperaturen ar overlag helt ok – runt 30 dagtid med flaktande vindar och ner mot 23 frampa tidig morgontimme.

Mandagar, jobb och snoslask kanns laaaaangt borta…

Ornen har landat!


Sa var vi antligen har! Ursakta prickbristen, men Thailandska tangentbord saknar vissa tecken… Tyvarr ar sladden till kameran incheckad, sa bilder far vanta, men nu vet ni att vi kommit fram i alla fall. Efter att som vanligt ha blivit uppskjortad pa taxipriset kom vi fram till vart hotell i narheten av Kaosan Road och floden. Ett ratt trevligt mellanklasshotell med den lilla egenheten att det var en muslimsk inrattning sa ingen ol fanns att uppbringa och att riktningen mot Mecka fanns angiven med stora pilar i taket i alla rum.

Efter en kortare tur runt Kaosan Road-omradet och en forsta Thailandsk lunch sa atervande vi till hotellet, enbart ett par solglasogon rikare, trots gott om shoppingmojligheter. Pa vaegen tillbaka ringer Paul – en av Mats arbetskompisar fran lange sedan som nu bor i Bankok med sin Thailandska fru och dotter – och vi bestammer att ses vid hotellet. Vi tillbringar en trevlig kvall pa ett narbelaget ”hal i vaggen” och har nu fatt undervisning i hur man sager ”inte sa starkt, tack” (egentligen ”kan jag fa mat for babisar…”).

Nu ar vi ater pa flygplatsen i Bankok, pa vag ner till Trang och de sodra oarna. Emmy och Erik tycker Thailand ar lite konstigt – de undrar var stranden ar… nasta gang skall vi rapportera hur den ser ut!

Ta hand om er, det gor vi!

Emmy, Erik, Gunilla och Mats

Intet är som väntans tider…

Nu närmar det sig! Drygt två veckor kvar och resfebern börjar infinna sig så sakteliga. Vi har efter många om & men bestämt oss för att strunta i Ducoral (magsjukevaccin), dels för de många blandade omdömena om dess effektivitet, dels eftersom vi inser att chansen att få i våra barn en illasmakade brun sörja (och få den att stanna kvar i dem) är strax över 0%.

Vi har letat fram ryggsäckarna från vinden – trotjänare från tidigare jorden-runt resor – och börjat fundera över vad vi verkligen måste ha med oss. Eftersom barnen – kanske särskilt Emmy – har lite ljust skinn, så funderar vi på att införskaffa solskyddsbadkläder enligt Australiensisk modell. Polarn o. Pyret har en modell som kanske skulle funka, men vi får se. Det vill ju till att de har dem på sig också.

Vi hörs i cyberrymden!

En familjeblogg